27 Juni 2013
De senaste dagarna har varit lite jobbiga.
Natten mellan måndag och tisdag så kräktes Samus vid 3 på natten. Natten efter, mellan tisdag och onsdag, så kräktes hon igen klockan 3, sen vägrade hon äta maten på morgonen och när jag gav henne lite godis så kräktes hon upp något som kan liknas vid skum..
Annars verkade hon inte så värst sjuk egentligen.. Men sen mellan 1 och 2 på eftermiddagen då vi var på promenad så bajsade Samus och i bajset såg det ut som något som jag mest skulle kunna beskriva som en mosad daggmask ungefär. Lite ljust blod och slem ungefär. Då blev jag orolig (tänkte direkt att det säkert var slemhinna från tarmväggen eller något) och sa om det till Fredrik och Fredrik ringde sen till veterinären för att fråga hur vi skulle göra.
Vi hade redan en tid dagen efter, alltså idag, eftersom Samus haft lite kli:ingar i örat igen och vi ville få det kollat. Veterinären sa att vi kunde vänta med att åka in med henne tills vi hade bokat tid, alltså slapp vi åka in akut med henne. Under tidiga kvällen var hon lite hängig, men sen plötsligt på kvällen så verkade hon bättre. Imorse åt hon maten som hon skulle och verkade jättepigg och glad och har inte kräkts. Bajset ser okej ut, lite löst bara, men verkar inte vara något daggmaskmosigt i det längre.
Men vi gick till veterinären ändå och hon tyckte Samus verkade så pigg så det skulle säkert inte visa något om hon gjorde undersökningar på henne. Örat var lite rött och irriterat dock, så hon fick lite medicin till det som hon ska ta i en vecka. Sen sa veterinären också att vi kunde prova att ge Samus lite hälsofil och knäckebröd innan vi går och lägger oss, blir det inte bättre (eller om det blir sämre igen) så skulle vi ringa.
Så typiskt att hon blev bättre sådär helt magiskt nästan. Kanske var vi lite väl oroliga och trodde det var värre än det var egentligen, men det är väl så det är när man är "småbarnsförälder". Samus är vårat lilla barn och vi vill ju att hon ska må bra..
Lite gladare nyheter nu kanske(även om nyheten om att Samus är frisk nu också är glatt), kolla vad jag hittade i mataffären!

GLUTENFRI (och laktosfri) STRUTGLASS!!!!!
Var snart 18 år sedan (hjälp vad längesen!) som jag åt en riktig köpesstrutglass sist.
I verkligheten såg den kanske inte riktigt ut som på bilden på kartongen..

Eeh.. Ja, precis. Men rätt god var den, synd att struten var sämre än jag hade hoppats. Blir nog inte att jag köper denna glass igen, eller kanske om det säljs i enpack bland vanlig glass och det är en varm dag, så. I framtiden blir det nog glutenfria strutar som jag själv fyller med glass, för de strutarna är både godare och inte så mjuka som denna. Men jag är ändå riktigt glad över att det kommer mer och mer matalternativ för glutenintoleranta, tummen upp för det!
Samus verkade rätt intresserad av glassen (även om hon inte fick smaka).

Här på bilden ser man också hur blek och lite kartonglik struten är.. Man ser knappt var pappret slutar och var struten börjar :) Sånt man får vänja sig vid då man äter glutenfritt helt enkelt.
Kommentarer
Trackback