pitsipöksy

Måste bara skriva av mig nu, kanske för att jag är på extra irriterat humör eller något..

 

Börjar med att visa en bild på en målning jag gjorde för ett tag sen som jag inte riktigt vet om den är klar eller inte(kanske fixar håret lite till innan jag kan räkna den som klar), för att de som inte orkar läsa mitt blogginlägg har något kul att se på ändå.

Tillbaka till mitt irriterade humör då..

 

Jag måste börja med att säga att jag verkligen tycker om att bo där vi bor nu. Även om det bara är ett par hunda meter ifrån vår gamla lägenhet så är det en så himla stor skillnad på atmosfären. Förr bodde vi ju precis bredvid kvartersgården, så väldigt ofta var det fester där och en massa ungdomar som tyckte att väggen vid vårat fönster var en bra urinoar bland annat.. Så ja, inte alls så kul. Sen har vi gången då en granne, som antingen tuppat av eller som lämnade musiken på då den inte var hemma, hade en och samma låt på repeat i ungefär 12 timmar. På rätt så hög volym kanske jag ska tillägga också. Har en hel del liknande historier om hur det var då vi bodde i gamla lägenheten, men det känns ganska irrelevant just nu.

 

Som sagt så gillar jag där vi bor nu, det enda som är dåligt är att folk här i området kastar skräp på marken och skiter i att plocka upp hundbajs efter sig, men det har jag redan skrivit om i ett inlägg för något år sedan. Har jämt varit tyst hos grannar, till en så hög grad att jag varit rädd för att det kanske är vi som är de jobbiga grannarna som jämt gör ljud, tills en gång då jag samtalade med en granne som bor vägg i vägg med oss om att hon inte var säker på om det bodde någon i vår lägenhet tills Samus började skälla lite då och då (vilket hon sällan gör nu för tiden faktiskt). Så vi har aldrig haft några problem med grannar. Tills nyligen då.

 

Det kanske är för att jag är mer lättirriterad på senaste tiden på grund av stress från skolan och så vidare, men jag blir så himla irriterad då folk går i trappuppgången och ska typ tjoa och låta, låter nästan som de ropar till varandra istället för att bara prata. Och det är nog hemtjänsten som går till grannen ovanför oss som gör så mycket ljud och de är där OFTA nu för tiden. Det kan vara att det är vår dörr som sitter uppe konstigt eller bara är för tunn för att hålla ute alla ljud, men det är nästan bara hemtjänsten som gör mycket ljud i trappuppgången. Sen vet jag inte om det är grannen som börjat låta mer eller om jag bara hör ljud lättare nu för tiden, men det kommer nästan jämt ljud från grannen ovanför oss. Sen så har grannen ovanför oss varit riktigt jobbig annars också på senaste tiden, något som förra veckan resulterade i att både polis och ambulans kom. Är inte så dramatiskt som det låter, bara att grannen var märkbart berusad och trakasserade grannen som bor nedanför oss. Hela historen kändes lite för lång att dra upp här på bloggen just nu.

 

Nåja, så länge som grannen inte blir jättemycket jobbigare så borde vi klara oss. Men ändå så längtar jag efter att kunna flytta till ett hus, långt ifrån grannar och annat jobbigt. Så Samus fick en hel gård hon kunde springa fritt på. Men den drömmen är långt bort känns det som. Fredrik och jag måste skaffa bil och körkort för att det ens ska funka, sen måste jag ha jobb för att vi ska ha råd med allt som kommer med husägandet. Sen så lär ju Samus antingen vara riktigt gammal eller död när vi äntligen lyckas flytta till vårat drömhus. Men drömma får man väl ändå.

 

Ska fortsätta skriva på synops till uppsatsen nu, tror jag fått ihop allt ganska bra nu, nu gäller det att se efter vad handledaren tycker.