pitsipöksy

Det har varit lite jobbigt på senaste tiden.
Tror jag fick i mig gluten förra helgen, kanske två gånger till och med, så sen dess har jag mått ganska kasst. Först med magont i helgen och nu i veckan har jag varit snurrig i huvudet och varit öm i varje muskel i kroppen och lite andra små roliga symtom. Tror det börjar bli bättre nu, men det är ganska lamt att jag blir så utslagen av något så litet och som är så ofarligt för största delen av världen, ett litet protein som förstör hela min vecka.

 

I veckan var jag i alla fall och handlade nya byxor eftersom jag börjar ha lite byxbrist här hemma. Sen handlade jag lite annat kul, bland annat på kupan som är en second handaffär. Lite synd att de flyttat alla möbler de hade där till en större lokal som ligger på andra sidan stan, för hade varit trevligt att kika efter lite fint till lägenheten också.

Provrum har alltid varit jobbigt tycker jag, men det gick bra denna gång. Fick ju ett par nya, fina jeans, så jag är helnöjd. Nu får vi hoppas på att inte de också blir för små av någon konstig anledning...

 

Skåpslucksmålningen går framåt, nu har vi fått iordning några bestickslådor och såhär ser de ut, med en gammal låda som jämförelse:

 

Jag tycker då det ser helt okej ut, kanske inte helt proffsigt gjort, men en miljard gånger snyggare än de gamla i alla fall.

Idag kommer vi få upp den första stora luckan, så det ska bli ganska spännande att se hur det ser ut till slut. Sen är det bara att fortsätta med resten.. Som sagt så lär vi väl vara klara någon gång till hösten kanske, men jag hoppas det blir klart rätt fort ändå, nu när vi kommit igång ordentligt.

 

Och i veckan så bestämde jag mig för att äntligen flytta termometern, eftersom den under dagen visade detta:

Vet inte riktigt om jag tror på dig, herr termometer.. Men nu sitter den i alla fall i fönstret i sovrummet där den inte får direkt solsken på sig själv, så den visar lite vettigare nummer nu för tiden.

 

Får se vad vi hittar på nu i helgen, kanske försöker ta sig till stan där stadsfesten håller på så man får sig en sockervadd till slut, efter att ha längtat efter en i flera år nu.